Differens­tryckmätare | DP-flöde

Hur fungerar en differenstryckmätare 

En differenstryckmätare (ibland kallad trycktransmitter för differenstryck) mäter skillnaden mellan två tryckpunkter. Den används exempelvis för att övervaka flöden i ledningar, upptäcka filtertäppning eller mäta nivåer i tankar. Nedan följer en grundläggande förklaring av hur en sådan mätare fungerar: 

1. Två separata tryckportar:
   Differenstryckmätaren har vanligtvis två anslutningar – en för högtryckssidan (High, H) och en för lågtryckssidan (Low, L). Trycket från dessa anslutningar förs in i en sensor eller ett mätmembran inuti instrumentet. 
2. Mätmembran eller sensor:
   Inuti mätaren finns ofta ett membran eller en annan elastisk sensor. Tryckskillnaden mellan H- och L-sidan skapar en kraft som böjer eller flyttar membranet proportionellt mot skillnadens storlek. Ju större tryckskillnad, desto mer förflyttning. 
3. Omvandling till utsignal:
   Den mekaniska rörelsen (till exempel membranets förskjutning) omvandlas till en mätbar signal. Beroende på mätsystem kan detta vara: 
   • Mekaniskt: En indikatorvisare rör sig på en skala som visar tryckskillnaden direkt i t.ex. bar eller Pascal. 
   • Elektroniskt: Rörelsen i sensorn omvandlas via exempelvis piezoresistiva eller kapacitiva givare och ger en elektrisk signal (4–20 mA, 0–10 V, digital BUS etc.) som sedan kan avläsas eller styras vidare i ett kontrollsystem.
4. Uträkning av skillnaden:
   Instrumentets interna konstruktion är gjord för att mäta (H – L). Står till exempel H för 5 bar och L för 3 bar, visar mätaren 2 bar i differenstryck. 

Tillämpningar: 

• Flödesmätning: Används ofta med strypflänsar eller venturi-rör. Genom att mäta tryckfallet över en restriktion i en rörledning går det att räkna ut flödeshastigheten. 

• Filterövervakning: Om differenstrycket över ett filter stiger betyder det att filtret sannolikt börjar sättas igen. 

• Nivåmätning: I tankar med vätska kan man använda differenstryck för att avgöra vätskenivån (om man mäter tryckskillnaden mellan vätskepelaren i botten och trycket ovanför vätskan).